Effektivitet och annat skoj

Det är roligare att arbeta i en effektiv organisation”. Det hävdade ett av regionråden i Region Skåne i Sydsvenskan häromsistens. Man kan ju inte annat än hålla med, vem vill gå från jobbet om kvällen med en känsla av att inte ha gjort nått vettigt på hela dagen? Fast i ljuset av att uttalandet gjordes samtidigt som regionen deklarerade stora nedskärningar inom Skånes sjukvård, med bland annat omfattande personalneddragningar, så kan man inte låta bli att undra vad som menas med ”effektivitet” i sammanhanget. De vänner jag har som arbetar inom vården brukar inte direkt klaga på att de känt sig ineffektiva efter sina arbetspass. Faktiskt är det till och med så att flera sjuksköterskor i min närhet de senaste veckorna knappt kunnat gå hem från sina arbetsplatser (de har blivit snabbinkallade på extra skift) och alla har – oberoende av varandra – berättat om hur de ofta vid dagens slut insett att de knapp suttit ner alls under sitt arbetspass, och att de bara på sin höjd hunnit slänga i sig en banan till lunch. Är det effektivitet? Läs vidare »

De neongröna västarnas land

Om hösten, då mörkret bäddar in oss allt tidigare om kvällarna, dyker de upp i sina neongröna västar. Joggarna, cyklisterna, hundägarna, ja till och med stavgångarna söker inte skydd av mörkret utan gör motstånd både mot det och mot spekulationer om varför de befinner sig där. De är helt enkelt bekymmerslösa i sina anspråk på att inta staden. Men i takt med att de blir fler blir vi andra, vi utan västar, ständigt mer ifrågasatta när vi tar oss fram i mörkret. I aktuella kampanjer uttrycks detta ännu skarpare: syns du inte, så finns du inte. Läs vidare »

Finanskrisen – revisited 2011

Jag såg härförleden ännu ett försök till att förklara finanskrisen 2008 i form av den hyllade dokumentären Inside Job i regi av Charles H. Ferguson. Filmen försöker närmast hitta syndabockarna till krisen inom den federala finansövervakningsmyndigheten (därav titeln). Dessa drev, enligt filmmakarna, på en kommande finanskris på två sätt. Dels genom att underlåta att reglera marknaden för kreditförsäkringar (dvs. det var fritt fram att försäkra sig mot kreditförluster i vilken omfattning som helst, vilket bidrog till en ”falsk” trygghet och ökat risktagande). Och dels genom en höjning av taket för investmentbankernas skuldsättningsgrad (dvs. förhållandet mellan tillgångar och skulder, vilket påverkar möjligheten att vid behov reglera skulderna av egen kraft). Läs vidare »

Stickande funderingar

Sedan jag stickade mina första centimeter i den bruna manchestersoffan i Finspång i början av 80-talet har innebörden av stickning och handarbete förändrats. Det som då var en vardagssyssla har via ”totalt ute” gått till att nu vara ett uttryck för såväl för ”förfiiining” som politiskt motstånd. När jag var liten stickade min mamma jämt, liksom min farmor och faster. Ute i solen, framför TV:n, på tåget växte det fram tröjor, strumpor, västar och vantar i deras respektive stilar och design. Därtill kom virkade gardiner, broderade dukar och annat smått och gått. De hade alltid något projekt på gång. Själv virkade jag kulpåsar som jag sålde till mina klasskompisar för fem kronor styck, och otaliga grytlappar. Trettio år senare har jag äntligen lärt mig att sticka strumphälar (hurra!) och går och känner på garnerna i garnaffären och drömmer om framtida kreationer. Läs vidare »

Högre utbildning: penningförvärv eller bildning?

Ett av Sveriges största och kanske enda genrebidrag till världslitteraturen är 1900-talets arbetarlitteratur. Denna genre skapades av de så kallade ”proletärfärfattarna” som debuterade under 1900-talets första hälft (t.ex. Moa Martinsson och Ivar Lo-Johansson numer kan vi läsa t.ex. Christain Lundberg och Elsie Johansson). Visserligen är proletärförfattare en problematisk term och många som ryms under begreppet vill inte inordnas däri, man vill helt enkelt inte bli benämnd som någon särart bland författarkollegor. Proletärförfattare var och är förstås riktiga författare och varför då bli förknippade med en social position och ett kollektiv baserat på klasstillhörighet. Men det visade sig att det fanns ett intresse för berättelser från just denna sociala position och om detta kollektivs projekt. Dessa erfarenheter av folkhemmet var unika, viktiga och hade aldrig förr beskrivits. Läs vidare »

Vad är egentligen nytt med Google Wallet?

För några dagar sedan släppte Google-bloggen information om att Google Wallet – en betaltjänst för smartphones – har haft sin första offentliga betatest. Att ha plånboken i mobilen är dock inget nyskapande för betalningsprocessen vill jag hävda, men däremot är möjligheterna att förse konsumenten med information och samla in densamma om konsumenten revolutionerade.
Läs vidare »

Vart är livet på väg? Genforskning, skuld och ansvar

Det är förhållandevis enkelt att förstå intresset i att identifiera sjukdomars uppkomst och orsaker. Sedan förra sekelskiftet har det framarbetats alltmer sofistikerade metoder för att fastställa om kroppen fungerar som den ska eller inte. Genom analys av inre organ, vävnader och vätskor urskiljs varför till exempel celler inte delar på sig normalt, varför kroppstemperaturen höjs eller huvudet värker. Ett berättigat intresse och ett intresse till stor del grundat i sökandet efter svar på ”varför” – ett sökande efter ”därför”. Läs vidare »

Hur blir man sociolog (och andra svåra frågor)?

I början av 2011 lät forskarna Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Charlotta Stern publicera en undersökning av partisympatier bland svenska samhällsvetenskapliga forskare. Undersökningen kommenterades i en rad olika sammanhang där sociologer vid återkommande tillfällen pekades ut som en grupp med suspekta politiska sympatier. Under rubriken ”så röstar kvakademikerna” skriver ledarskribenten Per Gudmundson i raljerande ordalag att undersökningen i fråga visar att en stor del av sociologerna sympatiserar med vänsterpartiet. Med en analytisk skärpa som enbart en ledarskribent på Svenska Dagbladet kan frambringa frågar han sig sedan ”om man blir vänsterpartist av sociologin eller tvärtom”. Läs vidare »

”The trailer stigma” och annan bostadsstämpling

Det var nog fler än jag som först tänkte ”typiskt amerikanskt” när den Florida-baserade sociologen Margarethe Kusenbach talade i Lund häromveckan. Ämnet var så kallade mobila hem eller trailer parks i USA och det stigma som invånarna där tvingas hantera.

Omkring 18 miljoner amerikaner bor i mobila hem, det vill säga ett slags husvagnsbaserade bostäder i varierande skick (bostäderna är sällan särskilt mobila mer än till namnet). I Florida rör det sig om var tolfte invånare. Och stigmat är förhållandevis tydligt i populärkultur och medier: smutsigt, trångt, fattigt, alkohol, droger, white trash. Läs vidare »

Begäret försvann på en middag med Judith Butler

”Judith måste ha något att dricka!” En av landets mest framstående feministiska forskare rusade förbi mig och var på jakt efter ett glas rödvin åt Judith Butler som inte verkade vara särskilt förtjust i den Crémant de Bourgogne som serverades. Jag stod vid ett bord tillsammans med min kollega, smuttade på vinet och kände mig något smutsig efter att ha ätit ett par snittar med sparris och parmesan som var alldeles för kladdiga. Kort därefter fick kvällens hedersgäst sitt glas rödvin och runt henne började en rad ”särskilt inbjudna” gäster flockas. Jag funderade på den föreläsning som föregick middagsbjudningen i Nobelmuseets foajé och upplevde till min stora förvåning ett visst mått av likgiltighet. Det kändes som att något hade gått förlorat under denna eftermiddag. Läs vidare »

  1. 1
  2. 2