Nyårslöftets sociologi: lagbrottets njutning

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten; mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö…” Det är en väletablerad tradition att låta Alfred Tennysons Nyårsklockan reciteras från Skansen vid nyårsnattens tolvslag. Det nya rings in och det gamla rings ut ”i årets första, skälvande minut”. Att röra sig från gammalt till nytt, från dåtid till framtid är för många förknippat med ett hopp om förändring. Sällan går det att skåda reklam för rökavvänjningsprodukter och allehanda dietmetoder som under årets sista dagar. Det är ett välkänt faktum att det med inringningen av det nya året avges löften på kors och tvärs. I ruset av bubblande vin och i takt med nyårsraketernas smattrande hävdas med bestämdhet att ett nytt liv ska börja. Kanske är det inte särskilt märkvärdigt med tanke på att månaden Januari har fått sitt namn efter guden Janus som i romersk mytologi avbildas med två spegelvända ansikten; ett med blicken mot framtiden och ett annat som blickar tillbaka på det förflutna. När det kommer till nyårslöften tycks detta janusansikte vara ett minne blott med tanke på att vi hellre blickar mot framtiden än skådar det förflutna och de brutna nyårslöften som där ligger på hög.  Läs vidare »

Julklappen

Vad är viktigast med julen, som vi idag känner den? Ett förslag: julklappen. I den inslagna presenten under granen är kanske julens essens inslagen, alltså i bemärkelsen paketerad och ”intryckt” av samhällets deltagare. I julklappen förläggs nästintill ett överflöd av betydelser, känslor och värderingar: givmildhet, tacksamhet, lyx och extravagans men också besvikelse och skam (om klappen inte uppskattas).  Läs vidare »

En sociologisk kritik av konceptet postdigitalitet

Om en kontakt formeras över t.ex. twitter, telefon eller i kaffekön på X2000 verkar inte vara relevant. Det verkar som att vi inte bryr oss om var den sociala interaktionen äger rum. Under den senaste tiden har jag utfört ett antal intervjuer med egenföretagare, i syfte att undersöka relationen mellan varumärke och privat identitet i deras användning av sociala medier. Under dessa intervjuer har ett antal trender framkommit som dominerande. En av dem är att mediet, och framför allt dess eventuella digitalitet, ignoreras. Å ena sidan kan detta betraktas som att samhället går i en postdigital riktning, å andra sidan kan det betraktas som den raka motsatsen. Oavsett visar det på att det är dags att börja avskaffa suffixen på ”Web” och börja betrakta internet som kultur- och samhällsintegrerat. Läs vidare »

Att äta den andra, eller ta en kopp te

Vad är det som gör att vi känner oss hemma på en plats? En biografisk historisk koppling i vissa fall, en närhet till vänner och kanske även släkt i andra. En känsla av trygghet och sammanhang. Platsens betydelse för det sociala livet har lyfts fram av flera forskare, också sociologer (till exempel Henri Lefebvre och Georg Simmel). Samtidigt är både platsen och det sociala kanske mer flytande idag än någonsin tidigare. Människor förflyttar sig snabbare och oftare och över längre sträckor, platser förändras av de människor som bosätter sig där. Nya kulturer formas, i stort och i smått. Internet innebär att vi bär med oss våra vardagliga (om än digitala) sociala kontakter nästan överallt. Läs vidare »