Facebook: Att återupptäcka gårdagen

För drygt ett år sedan lanserade Facebook tjänsten Stories för att fira det faktum att 500 miljoner personer hade anslutit sig till detta hastigt växande nätverk. Genom ett enkelt gränssnitt erbjöds användare att dela med sig av sina erfarenheter av Facebook och sedan dess har tusentals berättelser lagrats och delats bland vänner och bekanta. För en tid sedan samlade jag in några tusen av dessa berättelser som en del av mitt pågående forskningsprojekt och redan vid en första kontakt med detta omfattande empiriska material står det klart att en hittills outforskad aspekt av Facebook utgör ett viktigt tema, nämligen dess möjlighet att låta användaren återupptäcka sitt förflutna.

Läs vidare »

Nya Facebook och sammanträffandets autenticitet

Mannen på scenen presenterar sig som Mark Zuckerberg och har något uppenbart galet i sin blick när han öppnar upp konferensen F8. Vi ska förändra universum, säger han och klargör att den autentiska identiteten numera står i centrum. En större öppenhet är att vänta och den delningskultur som ofta förknippas med Facebook är ingenting mot vad som komma skall. Det visar sig snabbt att mannen på scenen egentligen är komikern Andy Samberg och när den riktige Zuckerberg stegar in på scenen är det som om vi har har att göra med ett förkroppsligande av de omvandlingar som nätet har genomgått under senare år: från lekfull fejk till allvar och autenticitet.

Läs vidare »

Google+ och Facebook: Två digitala samhällsformer

För c:a två månader sedan fick jag ett mail med en inbjudan till Google+ (G+). Utan att egentligen veta vad det gick ut på kopplade jag samman mitt Gmail-konto med G+. Den här texten kommer behandla övergången mellan två sociala medier, eller sociala nätverksplatser, min översättning av danah boyds begrepp ”social network sites”. Likaså handlar det om att ta ställning mellan två av internets giganter, Google och Facebook (FB), samt hur olika syn på digital socialitet, relationer och aktörer kan komma att avgöra vem som använder vilken social nätverksplats i framtiden, och varför den används.

Läs vidare »

Den osynlige humanisten

Förra veckan tillbringade jag i Barcelona för att delta i The 5th International Conference on Weblogs and Social Media. Innan avresa var mina förväntningar ganska höga eftersom konferensen hävdades erbjuda ett unikt tillfälle för forskare från såväl tekniskt orienterade discipliner som samhällsvetenskapliga sådana att utbyta erfarenheter och ta del av kreativa sammandrabbningar.  Jag såg framför mig hur spännande diskussioner skulle uppstå om spänningen mellan teknologi och det sociala, om systemutveckling och vardaglig användning och om hur vi ska förstå det faktum att en mängd sociala relationer i dag medieras genom olika slags tekniska konstruktioner.  Läs vidare »

Sociala algoritmer och burkat skratt

Med jämna mellanrum läser jag bloggar såsom Mashable, SocialTimes och TechCrunch för att hålla mig någorlunda uppdaterad om trender inom teknik och medier. För någon dag sedan läste jag en text där Jennifer Van Grove diskuterar Katango, en ny iPhone-app som möjliggör ”group and private messaging /…/ that automatically groups together your contacts by life stage or activity”. I texten talas det lyriskt om hur appen bygger på en algoritm som gör det möjligt att kategorisera kontakter och relationer efter sociala interaktioner som tidigare har ägt rum. På sätt och vis kan därför den här tjänsten, i likhet med många andra av sitt slag, förstås som en mekanism som övertar grundläggande sociala funktioner i människans liv. Läs vidare »

McFacebook och den sociala snabbmaten

För några år sedan såg jag Morgan Spurlocks film Super size me som på ett fascinerande sätt visade på farorna med det som McDonalds presenterar som mat men som i verkligheten tycks vara produkter som inte ens hungriga (om än helt ideologiskt okänsliga) mikroorganismer vill tugga i sig. Inspirerad av den här filmen lät Christer Olsson genomföra ett experiment där han studerade vad som hände med ett Happy Meal som fick stå för sig själv i ett år. Trots att den så klart har tilldragit sig några skavanker efter ett år i ”livet” är denna ”maträtt” fortfarande så gott som intakt. Vad detta exempel pekar på är just att McDonalds tillhandahåller någon form av produkter vars värde som mänsklig föda är knappt och som har en förmåga att helt enkelt vägra gå ur tiden. På ett liknande sätt talas det med jämna mellanrum om hur Facebook och andra sociala medier på ett eller annat sätt omformar och lagrar sociala skeenden. Personlig information och sociala interaktioner blir där inte längre knutna till ett ”här och nu” utan förevigas i databaser där relationer mellan individer, handlingar och platser sammankopplas. På samma gång tycks det vara fallet att den kommunikation som slussas genom Facebooks olika kanaler är reglerad till såväl sin form som sitt innehåll. Är det möjligt att föreställa sig Facebook som ett slags social snabbmatsrestaurang där socialiteten skalas ned till hastiga mekanismer och där det som en gång utgjorde det sociala samspelets innehåll aldrig, likt ovan nämnda Happy Meal, tycks försvinna?

Läs vidare »

Sociala medier är en omöjlighet

Under en förhållandevis kort tidsperiod har begreppet sociala medier kommit att bli en viktig del av vardagsspråket men vad är egentligen dess innebörd? Det är en fråga som förvisso har diskuterats i flera sammanhang (ofta i relation till dess möjlighet att generera affärsnytta) men det är sällan själva begreppet som sådant synas i sömmarna. Sin oerhörda spridning till trots förefaller begreppet sociala medier närmast vara ett skolboksexempel på självmotsägelse och innehållsmässig tomhet och det är uppenbart att en annan och mer differentierad begreppsapparat behövs för att på allvar förstå vad för slags mekanismer vi har att göra med och för att leda såväl vetenskaplig analys som affärsmässig strategiutveckling i en vettig riktning. Läs vidare »

Facebook Places och den elektroniska flanören

De senaste dagarna har Facebook Places ökande popularitet uppmärksammats i bloggosfären såväl som av E24, Dagens Media och SvD och det förklaras vilka platser som är mest frekventerade. I de avslutande raderna i SvDs artikel frågas hur det kommer sig att krogen Riche är den mest populära restaurangen att checka in på. Handlar det om att den här typen av tjänster har fått störst genomslag i ett visst socialt segment eller är det snarare så att incheckningen, som reportern Adam Erlandsson skriver, säger ”något om vilken typ av etablissemang vi helst berättar för våra vänner att vi frekventerar”? Likartade frågor ställs av bloggaren Hans Kullin som menar att incheckningen så klart är en fråga om att berätta för andra var vi befinner oss någonstans men det är också en handling som syftar till att ”måla en bild av oss själva så att vi framstår inför andra på ett visst sätt”. Det är därför en fråga om, som bloggaren Göran Fröjdh uttrycker det, ”att skapa en illusion om det goda livet”. Läs vidare »

Facebook och friheten som sköt sig i foten

I takt med att nätet utvecklas mot att bli allt mer socialt talas det i ökande grad om hur användargenererat innehåll skapar en frihet för uttryck och kreativitet. Det är lätt att låta sig förledas av tanken att den ökade betydelsen av sådant innehåll går hand i hand med ett större antal sociala ”frihetsgrader”. Givetvis får den strida strömmen av användargenererat material med sig en frihet att låta interaktionens och kommunikationens innehåll anta både kreativa och oväntade uttryck men när det kommer till deras respektive former blir situationen radikalt annorlunda. Läs vidare »