Martin Berg

Hej!

Jag är fil. dr. i sociologi och disputerade på avhandlingen Självets garderobiär vid Lunds universitet 2008. Efter att ha arbetat som vikarierande universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet tillträdde jag en tjänst som universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad där jag stannade fram till början av 2010 för att under tre års tid arbeta som postdoktoral forskare på webb- och strategibyrån Good Old i Malmö med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond. Fram till och med januari 2013 arbetar jag med forskningsprojektet Nätgemenskapernas socialitet som fokuserar på nätgemenskaper, sociala medier och interaktion på nätet. Bästa sättet att få en bild av mig är att bläddra bland mina blogginlägg eller följa mig på Twitter. Är du intresserad av min akademiska bakgrund så kan du ta en titt på mitt CV eller på min publikationsförteckning.

Det är inte ovanligt att jag får frågor om vad min tidigare forskning har kretsat kring. I min doktorsavhandling, Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi (2008), skapas en dialog mellan queerteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Med utgångspunkten tagen i en genomgång av och jämförelse mellan queerteoretikern Judith Butler och socialpsykologen George Herbert Mead demonstrerar jag på vad sätt en dialog mellan dessa teoretiker är både nödvändig och förtjänstfull. Spänningsfältet mellan Butler och Mead utvecklas på empirisk väg genom en analys av ett stort antal nätbaserade självpresentationer och dagböcker författade av självidentifierade transvestiter från qruiser.com. Avslutningsvis förs en fördjupande diskussion om den queera socialpsykologins möjligheter genom att arbeta med den klädda kroppen som analytiskt exempel. Genom att på detta vis kombinera två till ytan sett disparata teoretiska perspektiv för att sedan vidareutveckla spänningen dem emellan på empirisk väg utgör den här boken ett viktigt inlägg i samtida queerteoretiska och socialpsykologiska debatter om subjektivitet, kropp, genus och aktörskap.

Avhandlingen tilldelades Sveriges Sociologförbunds pris till en nydisputerad forskare i sociologi 2008. Detta pris tilldelas en doktor i sociologi vars forskning gett ett framstående bidrag till sociologin som ämnesområde och särskild vikt läggs vid forskarens självständighet och öga för nyskapande resonemang. Professorerna Björn Eriksson och Per-Olof Olofsson skriver följande i sin motivering:

I sin avhandling låter Berg den poststrukturalistiska Judith Butler möta den socialpragmatiske George Herbert Mead. Mötesplatsen utgörs av ett nätinsamlat empiriskt material, som handlar om icke-(helt)-utkomna transvestiters berättelser om sina klädberoende och genusperformativa självexperiment. Genom att låta de bägge teoretikerna förutom att nosa på varandra också nosa runt på denna nästan verkliga plats blir Butlers genusteori konkretiserad och begripliggjord på ett sätt som inte är möjligt om man bara använder sig av färdiga kulturella produkter som empiri. Den enligt Butler diskursstyrda genusperformativiteten sätts in i ett sammanhang, där det inte bara är misslyckad repetition som ger utrymme för förändring. Berg visar att också socialt förankrade övergångspraktiker kan förändra genus. Denna uppfattning gör Berg teoretiskt möjlig genom att med hjälp av sin empiri och Mead utveckla begreppet allvarlig lek. Bergs avhandling visar att det är möjligt för sociologer och socialpsykologer att utveckla uppfattningen om den repetitiva diskursperformativiteten till att gälla pågående sociala konstruktioner, vilket gör det möjligt att förstå att konstruktionskraften hos det sociala kan användas för att åstadkomma förändringar.

Avhandlingen går att läsa i fulltext utan kostnad. Vill du ha en snygg (och bra) bok i din bokhylla kan du beställa den via Bokus, Hallongrottan eller direkt från universitetets förlag Media-Tryck. För dig som vill få en hastig bild av avhandlingen så är Margareta Lindholms recension i Sociologisk Forskning en god väg att gå.

Utöver min avhandling har jag, tillsammans med pol. dr. Jan Wickman från Åbo Akademi skrivit boken ”Queer” som ingår i Libers serie med det putslustiga namnet ”Begreppbart”.
Queerteorin har fått stort genomslag inom forskning och debatt om kön, genus och sexualitet. I den här boken presenterar Jan Wickman och jag ”klassisk” amerikansk queerteori och utvecklingen av queerforskningen fram till idag. Vi diskuterar de spänningar som uppstår i en sociologisk tillämpning och erbjuder en analys av den lokala utformningen av perspektivet i Sverige och Norden. Denna bok ingår i Libers serie ”BeGreppbart” som består av introducerande böcker i samhällsvetenskap. Tanken med dessa böcker är att varje bok ska behandla ett centralt samhällsvetenskapligt begrepp. Det har varit väldigt roligt (men stundvis påfrestande) att skriva den här boken. Vi tror dock att den utgör ett viktigt bidrag till den svenskspråkiga litteraturen om queerteori och särskilt ser vi dess samhällsvetenskapliga (och sociologiska) inriktning som en styrka. Det har publicerats ett antal böcker på svenska med avsikt att introducera queerteori, t ex Tiina Rosenbergs Queerfeministisk agenda (2002/2011) eller Fanny Ambjörnssons Vad är Queer? (2006/2010). När vår bok publicerades i början av 2010 kunde vi därmed se att en det i jämn takt hade publicerats en bok i ämnet med några års mellanrum. Det är glädjande att texter av det här slaget fortsatt ges ut och läses. Styrkan med vår bok är just att den tar sig an queerteorin från ett sociologiskt perspektiv. Om boken har Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, skrivit (på dess baksida):

Berg och Wickman betonar queerteorins samhällsrelevans. Ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter det som vanligen upplevs som normalt, naturligt och självklart. Denna bok är ett viktigt bidrag till den samhällsvetenskapligt inriktade queerteorin och den sammanfattar på ett kärnfullt sätt de senaste 20 årens queerdebatter såväl i Sverige som internationellt.

Print Friendly