Vad är egentligen nytt med Google Wallet?

För några dagar sedan släppte Google-bloggen information om att Google Wallet – en betaltjänst för smartphones – har haft sin första offentliga betatest. Att ha plånboken i mobilen är dock inget nyskapande för betalningsprocessen vill jag hävda, men däremot är möjligheterna att förse konsumenten med information och samla in densamma om konsumenten revolutionerade.
Läs vidare »

Sociala medier är en omöjlighet

Under en förhållandevis kort tidsperiod har begreppet sociala medier kommit att bli en viktig del av vardagsspråket men vad är egentligen dess innebörd? Det är en fråga som förvisso har diskuterats i flera sammanhang (ofta i relation till dess möjlighet att generera affärsnytta) men det är sällan själva begreppet som sådant synas i sömmarna. Sin oerhörda spridning till trots förefaller begreppet sociala medier närmast vara ett skolboksexempel på självmotsägelse och innehållsmässig tomhet och det är uppenbart att en annan och mer differentierad begreppsapparat behövs för att på allvar förstå vad för slags mekanismer vi har att göra med och för att leda såväl vetenskaplig analys som affärsmässig strategiutveckling i en vettig riktning. Läs vidare »

Forskningsprocesser och öppenhetens politik

I går samtalade jag med en universitetskollega om möjligheterna att använda sociala kanaler i forskningsprocessen. Jag berättade med stor entusiasm om hur jag förstår sociologerna.se som en möjlig plattform för att främja en popularisering av det sociologiska tänkandet samtidigt som det blir möjligt att härigenom låta forskare ge en inblick i en pågående forskningsprocess. Så långt möttes jag av positiva kommentarer och min kollega tycktes vara överens med mig om att detta var en god idé. När jag därefter berättade att jag kontinuerligt låter publicera ofärdiga kapitelutkast till min kommande bok möttes jag däremot av en stor förvåning (projektet har i korthet presenterats i ett tidigare inlägg). Min kollega såg frågande ut och tyckte sig vara tvungen att kontrollera att jag verkligen menade vad jag sade: ”du lägger alltså ut ofärdiga texter på nätet… som folk kan läsa… innan de är klara?” Läs vidare »

Facebook Places och den elektroniska flanören

De senaste dagarna har Facebook Places ökande popularitet uppmärksammats i bloggosfären såväl som av E24, Dagens Media och SvD och det förklaras vilka platser som är mest frekventerade. I de avslutande raderna i SvDs artikel frågas hur det kommer sig att krogen Riche är den mest populära restaurangen att checka in på. Handlar det om att den här typen av tjänster har fått störst genomslag i ett visst socialt segment eller är det snarare så att incheckningen, som reportern Adam Erlandsson skriver, säger ”något om vilken typ av etablissemang vi helst berättar för våra vänner att vi frekventerar”? Likartade frågor ställs av bloggaren Hans Kullin som menar att incheckningen så klart är en fråga om att berätta för andra var vi befinner oss någonstans men det är också en handling som syftar till att ”måla en bild av oss själva så att vi framstår inför andra på ett visst sätt”. Det är därför en fråga om, som bloggaren Göran Fröjdh uttrycker det, ”att skapa en illusion om det goda livet”. Läs vidare »

Facebook och friheten som sköt sig i foten

I takt med att nätet utvecklas mot att bli allt mer socialt talas det i ökande grad om hur användargenererat innehåll skapar en frihet för uttryck och kreativitet. Det är lätt att låta sig förledas av tanken att den ökade betydelsen av sådant innehåll går hand i hand med ett större antal sociala ”frihetsgrader”. Givetvis får den strida strömmen av användargenererat material med sig en frihet att låta interaktionens och kommunikationens innehåll anta både kreativa och oväntade uttryck men när det kommer till deras respektive former blir situationen radikalt annorlunda. Läs vidare »

Teknologisk socialitet och bokskrivandets problem

Forskning leder oftast fram till någon form av textmaterial, till exempel en tidskriftsartikel eller en bok. Inte sällan är det ofta fråga om en relativt utdragen process eftersom forskningsprojektet först ska genomföras för att senare dokumenteras innan det att ett redaktionellt arbete tar vid som slutligen leder fram till att en bok kan lämna tryckpressarna. Under resans gång arbetar forskare ofta med att, i seminarieform, diskutera utkast till texten i fråga. Det är i sig kanske inte särskilt problematiskt men innebär ofta att det dröjer ganska lång tid från det att ett forskningsprojekt initieras till den stund då det kan redovisas. För att komma tillrätta med detta tidsproblem har jag valt att arbeta på ett annat sätt genom att kontinuerligt publicera kapitelutkast på nätet. Ett utkast av det första kapitlet publicerades för ungefär tre månader sedan och jag hoppas snart kunna publicera ytterligare ett. Efter att ha varit publicerad i ungefär tre månader visar det sig att drygt 1000 personer har läst texten (eller åtminstone kikat på den). Som framgår av bilden (klicka för full storlek) går det dessutom att ta fram information om vilka slags sökningar som har lett fram till att texten hittas.  Läs vidare »

Det personliga varumärket och ofrihetens ekonomi

Det hävdas ofta att sociala medier för med sig en frihet att kommunicera men frågan är om vi inte har att göra med en typ av ofrihet. I stort sett dagligen ägnar jag en stund åt att läsa bloggar som förklarar hur man ska gå tillväga för att bli framgångsrik med hjälp av sociala medier. Dagligen fylls mitt twitterflöde av tips på texter där allt från de ”tio bästa sätten att bli sedd genom sociala medier” till ”hur du inte ska agera för att bygga ditt personliga varumärke” avhandlas i texter av varierande kvalitet och skärpa. Gemensamt för alla dessa texter är ett antagande att kommunikation inte bara är av godo utan också att den är nödvändig för att överhuvudtaget nå en meningsfull existens. Läs vidare »

  1. 1
  2. 2