Den bevarande hacktivismens politiska sociologi

Jag hör ofta att internet måste ”bevaras”, eller ”återföras till vad det en gång var”: ett utrymme för vissa s.k. ”early adopters” och ”power users”, där de i egenskap av teknikintresserade och teknikkunniga kunde sätta upp spelreglerna själva. Detta började, något tillspetsat, hotas när den ”vanlige” och den ”ointresserade” användaren tog plats på internet – och storföretagen följde efter i hopp om ekonomisk vinst. Läs vidare »

Egenföretagare: två sorters användare

Man kan inte dra alla egenföretagare i sociala medier över en kant. Det säger nog sig självt. Likaså måste sociala medier utformas för att passa en stor grupp av egenföretagare, om det ska vara välfungerande kanaler för marknadsföring och PR. Det är i denna problemsituation mitt inlägg kommer reda.  Läs vidare »

Effektivitet och annat skoj

Det är roligare att arbeta i en effektiv organisation”. Det hävdade ett av regionråden i Region Skåne i Sydsvenskan häromsistens. Man kan ju inte annat än hålla med, vem vill gå från jobbet om kvällen med en känsla av att inte ha gjort nått vettigt på hela dagen? Fast i ljuset av att uttalandet gjordes samtidigt som regionen deklarerade stora nedskärningar inom Skånes sjukvård, med bland annat omfattande personalneddragningar, så kan man inte låta bli att undra vad som menas med ”effektivitet” i sammanhanget. De vänner jag har som arbetar inom vården brukar inte direkt klaga på att de känt sig ineffektiva efter sina arbetspass. Faktiskt är det till och med så att flera sjuksköterskor i min närhet de senaste veckorna knappt kunnat gå hem från sina arbetsplatser (de har blivit snabbinkallade på extra skift) och alla har – oberoende av varandra – berättat om hur de ofta vid dagens slut insett att de knapp suttit ner alls under sitt arbetspass, och att de bara på sin höjd hunnit slänga i sig en banan till lunch. Är det effektivitet? Läs vidare »

Kvinnors företagande, en sociologisk betraktelse

Vad innebär egentligen kvinnors företagande för dagens samhälle? Jag har under den senaste månaden intervjuat 11 egenföretagare i Skåne, varav sex kvinnor och fem män, inom ramen för mitt masterprojekt om ”relationen mellan varumärke och identitet i sociala medier”. Något som slagit mig, men som inte riktigt faller inom ramen för min studie, är hur begreppen ”företagande” och ”kvinnors företagande” verkar ha så radikalt olika diskurser. Läs vidare »

Finanskrisen – revisited 2011

Jag såg härförleden ännu ett försök till att förklara finanskrisen 2008 i form av den hyllade dokumentären Inside Job i regi av Charles H. Ferguson. Filmen försöker närmast hitta syndabockarna till krisen inom den federala finansövervakningsmyndigheten (därav titeln). Dessa drev, enligt filmmakarna, på en kommande finanskris på två sätt. Dels genom att underlåta att reglera marknaden för kreditförsäkringar (dvs. det var fritt fram att försäkra sig mot kreditförluster i vilken omfattning som helst, vilket bidrog till en ”falsk” trygghet och ökat risktagande). Och dels genom en höjning av taket för investmentbankernas skuldsättningsgrad (dvs. förhållandet mellan tillgångar och skulder, vilket påverkar möjligheten att vid behov reglera skulderna av egen kraft). Läs vidare »

Högre utbildning: penningförvärv eller bildning?

Ett av Sveriges största och kanske enda genrebidrag till världslitteraturen är 1900-talets arbetarlitteratur. Denna genre skapades av de så kallade ”proletärfärfattarna” som debuterade under 1900-talets första hälft (t.ex. Moa Martinsson och Ivar Lo-Johansson numer kan vi läsa t.ex. Christain Lundberg och Elsie Johansson). Visserligen är proletärförfattare en problematisk term och många som ryms under begreppet vill inte inordnas däri, man vill helt enkelt inte bli benämnd som någon särart bland författarkollegor. Proletärförfattare var och är förstås riktiga författare och varför då bli förknippade med en social position och ett kollektiv baserat på klasstillhörighet. Men det visade sig att det fanns ett intresse för berättelser från just denna sociala position och om detta kollektivs projekt. Dessa erfarenheter av folkhemmet var unika, viktiga och hade aldrig förr beskrivits. Läs vidare »

Vad är egentligen nytt med Google Wallet?

För några dagar sedan släppte Google-bloggen information om att Google Wallet – en betaltjänst för smartphones – har haft sin första offentliga betatest. Att ha plånboken i mobilen är dock inget nyskapande för betalningsprocessen vill jag hävda, men däremot är möjligheterna att förse konsumenten med information och samla in densamma om konsumenten revolutionerade.
Läs vidare »

Sekulära pophögtider och anomiska rymdliftare

Onsdagen 25/5-2011 var det inte bara utbetalning av löner och studiemedel. Runt om i världen firades även International Towel Day. En högtid till minne av författaren Douglas Adams och hans rymdepos Liftarens Guide till Galaxen. Eftersom min umgängeskrets har en relativt hög ”nördprocent” fylldes, föga förvånande, mitt facebookflöde av meddelanden som ”Don’t Panic”, ”42” m.m. som alla syftar till innehållet i rymdeposet.

Jag lockas att betrakta dessa nya, eller ”nyfirade”, högtider som rationaliseringar. Det avkrävs människor mer och mer individuellt ansvar i dagens samhälle och firandet, framför allt inmundigande av god mat och dryck, har historiskt sett haft en syndighetsstämpel på sig, i Luthersk tradition. Högtider har i det systemet varit,  i viss mån, helgade från denna syndighetsstämpel. Läs vidare »

När Spara slösar: Ofrihetens överflöd

Jag vet inte hur många läsare som i grundskolan tilldelades tidningen Lyckoslanten. Denna tidning delades ut av dåvarande Sparbanken till skolelever i åldrarna 9-12 år, i syfte att uppmuntra sparande och ett rationellt ekonomiskt sinne. Ett av tidningens inslag, och som i ärlighetens namn är det enda jag minns av den, var serien Spara och Slösa. Enkelt sammanfattat så lärde serien läsaren att Slösa använde sina pengar lättvindigt medan Spara var rationell, planerad och den som blev vinnaren i slutet. Givetvis var Spara blond och proper medan Slösa var mörkhårig och fåfäng. Läs vidare »

Fritidens pris

Att falla tillbaks på profit som mätinstrument för att se om något är bra är en gammal (o)vana, och en metod som alltid måste utmanas. Som sociolog ställer jag därför frågan: Vad får det för konsekvenser för samhället och människorna i det att en hobbys värde mäts i pengar? Läs vidare »

  1. 1
  2. 2