Den bevarande hacktivismens politiska sociologi

Jag hör ofta att internet måste ”bevaras”, eller ”återföras till vad det en gång var”: ett utrymme för vissa s.k. ”early adopters” och ”power users”, där de i egenskap av teknikintresserade och teknikkunniga kunde sätta upp spelreglerna själva. Detta började, något tillspetsat, hotas när den ”vanlige” och den ”ointresserade” användaren tog plats på internet – och storföretagen följde efter i hopp om ekonomisk vinst. Läs vidare »

Egenföretagare: två sorters användare

Man kan inte dra alla egenföretagare i sociala medier över en kant. Det säger nog sig självt. Likaså måste sociala medier utformas för att passa en stor grupp av egenföretagare, om det ska vara välfungerande kanaler för marknadsföring och PR. Det är i denna problemsituation mitt inlägg kommer reda.  Läs vidare »

Kvinnors företagande, en sociologisk betraktelse

Vad innebär egentligen kvinnors företagande för dagens samhälle? Jag har under den senaste månaden intervjuat 11 egenföretagare i Skåne, varav sex kvinnor och fem män, inom ramen för mitt masterprojekt om ”relationen mellan varumärke och identitet i sociala medier”. Något som slagit mig, men som inte riktigt faller inom ramen för min studie, är hur begreppen ”företagande” och ”kvinnors företagande” verkar ha så radikalt olika diskurser. Läs vidare »

En sociologisk kritik av konceptet postdigitalitet

Om en kontakt formeras över t.ex. twitter, telefon eller i kaffekön på X2000 verkar inte vara relevant. Det verkar som att vi inte bryr oss om var den sociala interaktionen äger rum. Under den senaste tiden har jag utfört ett antal intervjuer med egenföretagare, i syfte att undersöka relationen mellan varumärke och privat identitet i deras användning av sociala medier. Under dessa intervjuer har ett antal trender framkommit som dominerande. En av dem är att mediet, och framför allt dess eventuella digitalitet, ignoreras. Å ena sidan kan detta betraktas som att samhället går i en postdigital riktning, å andra sidan kan det betraktas som den raka motsatsen. Oavsett visar det på att det är dags att börja avskaffa suffixen på ”Web” och börja betrakta internet som kultur- och samhällsintegrerat. Läs vidare »

Google+ och Facebook: Två digitala samhällsformer

För c:a två månader sedan fick jag ett mail med en inbjudan till Google+ (G+). Utan att egentligen veta vad det gick ut på kopplade jag samman mitt Gmail-konto med G+. Den här texten kommer behandla övergången mellan två sociala medier, eller sociala nätverksplatser, min översättning av danah boyds begrepp ”social network sites”. Likaså handlar det om att ta ställning mellan två av internets giganter, Google och Facebook (FB), samt hur olika syn på digital socialitet, relationer och aktörer kan komma att avgöra vem som använder vilken social nätverksplats i framtiden, och varför den används.

Läs vidare »

Vad är egentligen nytt med Google Wallet?

För några dagar sedan släppte Google-bloggen information om att Google Wallet – en betaltjänst för smartphones – har haft sin första offentliga betatest. Att ha plånboken i mobilen är dock inget nyskapande för betalningsprocessen vill jag hävda, men däremot är möjligheterna att förse konsumenten med information och samla in densamma om konsumenten revolutionerade.
Läs vidare »

Sekulära pophögtider och anomiska rymdliftare

Onsdagen 25/5-2011 var det inte bara utbetalning av löner och studiemedel. Runt om i världen firades även International Towel Day. En högtid till minne av författaren Douglas Adams och hans rymdepos Liftarens Guide till Galaxen. Eftersom min umgängeskrets har en relativt hög ”nördprocent” fylldes, föga förvånande, mitt facebookflöde av meddelanden som ”Don’t Panic”, ”42” m.m. som alla syftar till innehållet i rymdeposet.

Jag lockas att betrakta dessa nya, eller ”nyfirade”, högtider som rationaliseringar. Det avkrävs människor mer och mer individuellt ansvar i dagens samhälle och firandet, framför allt inmundigande av god mat och dryck, har historiskt sett haft en syndighetsstämpel på sig, i Luthersk tradition. Högtider har i det systemet varit,  i viss mån, helgade från denna syndighetsstämpel. Läs vidare »

Välfärdssamhället och konspirationsteorins sociologi

En vänsterintellektuell konspirationsteori som får det att slå gnistor om foliehattarna” är den metafor som DNs Petter Birgersson använder för att beskriva tidningen Arenas senaste ledare Medelklassens självbedrägeri, författad av Petter Larsson, som behandlar varför medelklassen övergett idén om välfärdsstaten. Ett dygn efter Birgerssons ledare publiceras två artiklar om svensk vård på DN.se. I kölvattnet av den senaste tidens hårda kritik mot SOS Alarm framkommer i dem den föga förvånande informationen att den som ”ligger på” och har orken att tjata också får vård snabbare. Dessa två spår sammanfaller i mina tankar om välfärdssamhällets status idag, och den status av naiv utopi och närmast vanföreställning som vissa opinionsbildare vill tillskriva det. Läs vidare »

När Spara slösar: Ofrihetens överflöd

Jag vet inte hur många läsare som i grundskolan tilldelades tidningen Lyckoslanten. Denna tidning delades ut av dåvarande Sparbanken till skolelever i åldrarna 9-12 år, i syfte att uppmuntra sparande och ett rationellt ekonomiskt sinne. Ett av tidningens inslag, och som i ärlighetens namn är det enda jag minns av den, var serien Spara och Slösa. Enkelt sammanfattat så lärde serien läsaren att Slösa använde sina pengar lättvindigt medan Spara var rationell, planerad och den som blev vinnaren i slutet. Givetvis var Spara blond och proper medan Slösa var mörkhårig och fåfäng. Läs vidare »

Fritidens pris

Att falla tillbaks på profit som mätinstrument för att se om något är bra är en gammal (o)vana, och en metod som alltid måste utmanas. Som sociolog ställer jag därför frågan: Vad får det för konsekvenser för samhället och människorna i det att en hobbys värde mäts i pengar? Läs vidare »