Webbsajten är inte aktiv och uppdateras inte längre.


Den bevarande hacktivismens politiska sociologi

Hacktivists of the Pirate Bay Enlarge

Jag hör ofta att internet måste ”bevaras”, eller ”återföras till vad det en gång var”: ett utrymme för vissa s.k. ”early adopters” och ”power users”, där de i egenskap av teknikintresserade och teknikkunniga kunde sätta upp spelreglerna själva. Detta började, något tillspetsat, hotas när den ”vanlige” och den ”ointresserade” användaren tog plats på internet – och storföretagen följde efter i hopp om ekonomisk vinst. Läs vidare »

Mat med klass

mat-klass Enlarge

När disputationen var slut och Terese Anving– författare till Måltidens paradoxer – hade fått sin ytterst välförtjänta titel var jag nästan ledig för dagen. Det var fredag och vår i luften. Jag var fri att tänka på annat än mat, klass och kön.

Det hjälpte inte. Särskilt mat och klass bet sig fast, av någon anledning. (Jag tycker det är ett fint betyg för en avhandling.) Eller rättare sagt: anledningar.

Läs vidare »

Egenföretagare: två sorters användare

nightmarket Enlarge

Man kan inte dra alla egenföretagare i sociala medier över en kant. Det säger nog sig självt. Likaså måste sociala medier utformas för att passa en stor grupp av egenföretagare, om det ska vara välfungerande kanaler för marknadsföring och PR. Det är i denna problemsituation mitt inlägg kommer reda.  Läs vidare »

Professorsporträtt 4: Stefan

Sedan en tid tillbaka tar tar vi tempen på landets professorer i sociologi (och presenterar dessa i den efterhandskonstruerade intervjuns form). Turen har nu kommit till Stefan Svallforssom är professor i sociologi vid Umeå Universitetoch kom i kontakt med sociologin under första terminen på Samhällsvetarlinjen hösten 1981 vid samma universitet. Det var ett socialt rollspel kring ett utvecklingsprojekt i Sydamerika (det s k Virudalsspelet) som fick honom att inse att man faktiskt kunde studera ett helt samhälle och förstå något om hur det fungerar. Läs vidare »

Nyårslöftets sociologi: lagbrottets njutning

nyarslofte Enlarge

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten; mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö…” Det är en väletablerad tradition att låta Alfred Tennysons  Nyårsklockanreciteras från Skansenvid nyårsnattens tolvslag. Det nya rings in och det gamla rings ut ”i årets första, skälvande minut”. Att röra sig från gammalt till nytt, från dåtid till framtid är för många förknippat med ett hopp om förändring. Sällan går det att skåda reklam för rökavvänjningsprodukter och allehanda dietmetoder som under årets sista dagar. Det är ett välkänt faktum att det med inringningen av det nya året avges löften på kors och tvärs. I ruset av bubblande vin och i takt med nyårsraketernas smattrande hävdas med bestämdhet att ett nytt liv ska börja. Kanske är det inte särskilt märkvärdigt med tanke på att månaden Januari har fått sitt namn efter guden Janus som i romersk mytologi avbildas med två spegelvända ansikten; ett med blicken mot framtiden och ett annat som blickar tillbaka på det förflutna. När det kommer till nyårslöften tycks detta janusansiktevara ett minne blott med tanke på att vi hellre blickar mot framtiden än skådar det förflutna och de brutna nyårslöften som där ligger på hög.  Läs vidare »

Professorsporträtt #3: Carl-Göran Heidegren

Carl-Göran Heidegrenär professor i sociologi vid Lunds universitetoch kom i kontakt med sociologin redan som när han som ung filosofistudent läste Johan Asplunds Om undran inför samhället , utan att tänka närmare på att författaren var sociolog. Vem är Carl-Göran Heidegren och hur föreställer han sig ett samhälle utan sociologi? Sociologernas rafflande serie av professorsporträtt fortsätter.  Läs vidare »

Julklappen

getklapp Enlarge

Vad är viktigast med julen, som vi idag känner den? Ett förslag: julklappen. I den inslagna presenten under granen är kanske julens essens inslagen, alltså i bemärkelsen paketerad och ”intryckt” av samhällets deltagare. I julklappen förläggs nästintill ett överflöd av betydelser, känslor och värderingar: givmildhet, tacksamhet, lyx och extravagans men också besvikelse och skam (om klappen inte uppskattas).  Läs vidare »

Professorsporträtt #2: Katarina Sjöberg

För en tid sedan publicerade Sociologerna ett förstai raden av professorsporträtt. Vi fick då bekanta oss med Elisabet Näsman, professor i sociologi vid Uppsala Universitet, som bland annat förklarade att ett samhälle utan sociologi skulle vara ett kulturellt fattigare samhälle i saknad av en kritisk granskare som kan synliggöra samhälleliga orättvisor. Turen har nu kommit till Katarina Sjöbergsom är professor i sociologi vid Lunds universitetLäs vidare »

Effektivitet och annat skoj

effektivitet Enlarge

Det är roligare att arbeta i en effektiv organisation”. Det hävdade ett av regionråden i Region Skåne i Sydsvenskanhäromsistens. Man kan ju inte annat än hålla med, vem vill gå från jobbet om kvällen med en känsla av att inte ha gjort nått vettigt på hela dagen? Fast i ljuset av att uttalandet gjordes samtidigt som regionen deklarerade stora nedskärningar inom Skånes sjukvård, med bland annat omfattande personalneddragningar, så kan man inte låta bli att undra vad som menas med ”effektivitet” i sammanhanget. De vänner jag har som arbetar inom vården brukar inte direkt klaga på att de känt sig ineffektiva efter sina arbetspass. Faktiskt är det till och med så att flera sjuksköterskor i min närhet de senaste veckorna knappt kunnat gå hem från sina arbetsplatser (de har blivit snabbinkallade på extra skift) och alla har – oberoende av varandra – berättat om hur de ofta vid dagens slut insett att de knapp suttit ner alls under sitt arbetspass, och att de bara på sin höjd hunnit slänga i sig en banan till lunch. Är det effektivitet? Läs vidare »

Professorsporträtt #1: Elisabet Näsman

Sociologerna har bestämt sig för att titta närmare på vilka landets sociologiprofessorer är, hur de förstår sociologi och hur de tror att samhället skulle se ut om ingen sociologi fanns. Först ut är  Elisabet, professor i sociologi vid Uppsala Universitet, som har fått svara på ett antal frågor via e-post vilka därefter har legat till grund för en frikostigt efterhandskonstruerad intervju. Läs vidare »

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5