Professorsporträtt #3: Carl-Göran Heidegren

carlgoranheidegren

Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet och kom i kontakt med sociologin redan som när han som ung filosofistudent läste Johan Asplunds Om undran inför samhället, utan att tänka närmare på att författaren var sociolog. Vem är Carl-Göran Heidegren och hur föreställer han sig ett samhälle utan sociologi? Sociologernas rafflande serie av professorsporträtt fortsätter. 

En snabb sökning på ditt namn visar att du inte bara är sociolog utan har dessutom, som Wikipedia skriver, doktorerat i idéhistoria. Det förklarar också att du har skrivit böcker om Hegel. Hur skulle du beskriva dig själv?

Jag är Hegel-forskare som tagit time out på obestämd tid. Tills vidare förordnad sociolog med en ohjälplig fäbless för tyska tanketraditioner. Tänker dessutom att någon gång i framtiden skriva en bok med titeln ”Livsmöjligheter”.

På tal om livsmöjligheter så tenderar ju tyska tanketraditioner ofta att materialiseras i snåriga texter med bisatser längre och mer omständliga än livet självt. Om du i korthet och på ett enkelt sätt skulle förklara vad sociologi är för någon som inte vet, vad skulle du då säga?

Sociologin försöker att förstå mänskligt handlande, samt förklara detta i dess förlopp och följder (avsedda och oavsedda). Har inte Max Weber sagt ungefär så? Jovisst, det är bara att hålla med.

I de tidigare professorsporträtt som har publicerats på sociologerna.se har sociologin förklarats på ganska olika sätt. Inte minst har dess styrka förklarats med en viss variation. Till exempel förklarade Katarina Sjöberg att sociologins styrka ligger i dess förmåga att sätta ord på eller begripliggöra det vardagliga och att lyfta fram bakomliggande samhälleliga strukturer. Elisabet Näsman gick ett steg längre och menade att sociologin kan ”avslöja dolda processer och strukturer”. Det är närmast så man föreställer sig att det finns något samhälleligt fuffens som behöver avmaskeras och dras upp till ytan. Vad är din syn på sociologins styrka?

Sociologin står stark i den mån som den tar på allvar och respekterar människan som en tänkande och handlande varelse.

Jag får intrycket av att du inte alltid tycker att sociologin tar människan som en tänkande och handlande varelse på allvar? Vilken betydelse har då sociologin för vårt samhälle?

Sociologin bör eftersträva att vara i kontakt med människors livserfarenheter, men utan att diktera hur de bör uttolka dessa. Detta är fullt förenligt med ambitionen att avslöja dolda processer och strukturer.Jag skulle däremot aldrig få för mig att tro att sociologin har svaret på alla frågor som är viktiga och angelägna för människor (sociologismen är en av sociologins värsta fiender).

Hur skulle ett samhälle utan sociologi se ut?

Ett sådant samhälle skulle förmodligen inte sakna denna; de flesta mänskliga samhällen har ju trots allt levt utan denna ibland något dystra vetenskap. Ett samhälle utan sociologi skulle absolut inte vara ett okritiskt samhälle. Men givet det svårgenomskådliga samhälle som vi nu lever i så tycker jag likväl att sociologin bör ta större plats i samhällsdebatten än den nu gör.

Print Friendly

Vad andra säger

  1. Gudrun Valsdottir Dec 30, 2011 vid 12:44 #

    Egentligen inte för att kommentera utan för att konstatera att det är bra att sociologen har denna bredd som visas i detta perspektiv.

  2. Nils Ivar Tenmann Dec 30, 2011 vid 18:46 #

    För att slippa precisera mig så mycket mer än vad Gudrun Valsdottir gör i sin kommentar vill jag med eftertryck bara hålla med ”att det är bra att sociologen har denna bredd som visas i detta perspektiv.”

    Därtill vill jag kommentera (men först i en parentes reservera mig mot att jag inte har för vana att varken läsa eller citera Jon Elster numera, men dock här) med lånta fjädrar: ”Det underliggende problem er, som jeg har antydet, höflighetsnormen. Ingen vet hvordan man kan endre normer gjennom bevisst handling. I dette tilfellet forsterkes normen av at gode forskere sjelden vil bruke sin knappe tid til å lese dårlig forskning for å kunne kritisera den. Men på individuelt grunnlag kan man kanskje begynne å vare uhöflig.”

    Det är skräp med den humanvetenskap som går under beteckningen sociologi och som försöker låna trovärdighet genom en objektivistisk retorik efter naturvetenskapens paradigm.

  3. Varhegy Feb 6, 2012 vid 22:42 #

    Sociologi — ja, det är nog rätt så viktigt det. Sociologi, så säg…

  4. Pingback: Egenföretagare: två sorters användare | Sociologerna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>