Kvinnors företagande, en sociologisk betraktelse

koksbild

Vad innebär egentligen kvinnors företagande för dagens samhälle? Jag har under den senaste månaden intervjuat 11 egenföretagare i Skåne, varav sex kvinnor och fem män, inom ramen för mitt masterprojekt om ”relationen mellan varumärke och identitet i sociala medier”. Något som slagit mig, men som inte riktigt faller inom ramen för min studie, är hur begreppen ”företagande” och ”kvinnors företagande” verkar ha så radikalt olika diskurser.

Redan här kan det hos vissa uppstå en fråga som inte ska förringas: Vad vet jag om kvinnors företagande, som varken är företagare eller kvinna? På det kan jag bara svara: Det är massor jag inte vet, men jag vet nog något.

Under en av mina intervjuer kommer jag och intervjupersonen in på företagarnätverk, och varför hon valt att stanna ute ifrån vissa. Ganska så snabbt formulerar hon en svidande kritik mot ett internationellt välrenomerat nätverk som grundar sig i att ”de är bara ute efter att tjäna pengar”. När hon sedan berättar om de nätverk hon är aktiv i, så kommer ord som ”stöd” och ”support” snabbt upp. Det nätverk vi mer specifikt talar om här är ett som riktar sig till kvinnor. Vikten av ”att träffa andra” understryks också. Slutligen påpekas det att ”företagande”, är mäns företagande, och handlar om tydligare och mer traditionella egenföretagarbranscher som ekonmisk- eller juridisk konsultverksamhet, IT-support, anläggningsarbete etc. Intervjupersonen verkar uppfatta dessa områden som mer ”manliga”, medan kvinnors företagande handlar om olika sociala och tjänsteverksamheter i hög grad, samt konstnärlig verksamhet.

Det är svårt att resonera kring det här utan att komma och tänka på Simone de Beauvoirs bevingade ord ”en föds inte till kvinna, en blir det”. Samtidigt läser jag på Tillväxverkets (TV) hemsida att:

När fler företag drivs och utvecklas av kvinnor tas fler affärsidéer till vara och nya affärsmodeller utvecklas. Det ökar förnyelsen och dynamiken i näringslivet, och därmed Sveriges möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt.

Jag ser en viss konflikt mellan de två citaten ovan. Kvinnor har, enl. tillväxtverket, en förmåga att se affärsidéer som inte icke-kvinnor (vilket jag förenklar till män) kan se. Varför då? Det framgår inte. Likaså saluför TV ”Beautiful Business Award” (TV är delsponsor), där ”Årets företagerska” ska utses. De har själva en egen kategori: Årets tjänsteutvecklare. Längre ner kan läsas att de som vunnit tidigare är: Hemleverans av matkasse med recept, ett vårdbolag och en designbyrå. Således företag i de kategorier som min intervjuperson upplevde var centrala i sitt nätverk för kvinnors företagande. Likaså är indikationerna att det vackra och sköna, samt vård och omsorg är centralt för kvinnors företagande uppenbara i min mening.

Historikern Yvonne Hirdman beskriver det här som Genuskontrakt, att kvinnor och män får olika uppgifter baserat på föreställningar om könens olika naturliga, eller essentiella, egenskaper. Saker som att kvinnor är mer vårdande, och mer intresserade av det vackra är den typen av ”naturliga egenskaper” som kvinnor ofta tillskrivits genom historien. Egenskaper som verkar återkomma även när kvinnor ska vara sin egen lyckas smed som egenföretagare.

Är jag då en motståndare till att stärka kvinnors företagande? Nej, rent principiellt så behövs det aktioner som stärker kvinnor inom de sfärer som domineras av män (och vice versa). Problemet jag ser med ovanstående tendenser är att de skapar en väsensskillnad som snarare skapar en ny arena för kvinnors företagande, istället för att öppna upp en mansdominerad företagsvärld. Således kan det här betraktas som ett upprop för ytterligare forskning på området. För, under sådana omständigheter spelar det ingen roll om ’en föds till kvinna’ eller inte, ’en blir det’ ändå.

Print Friendly

Vad andra säger

  1. Pingback: En sociologisk betraktelse | Varumärke och identitet i sociala medier

  2. Rasmus Nov 4, 2011 vid 14:07 #

    Det här har alltid intresserad mig oerhört och jag skulle kunna orda massor av tankar i ämnet. Men det jag främst kommer att tänka på är när jag 2004 skulle söka starta-eget-bidrag hos Arbetsförmedlingen på Söder i Stockholm och fick höra att i sex månader kommer kvinnor ha förtur till bidraget och att jag snällt får vänta.

    Det måste ju ha varit en av de minst genomtänkta kampanjerna för ökat företagande som gjorts. Någonsin.

  3. Stina Lodén Nov 4, 2011 vid 15:40 #

    Jag är både företagare och kvinna och kämpar dagligen för att bli betraktad som företagare och inte som ”kvinnlig företagare”. Jag har testat nätverkande och föredrar definitivt internationellt välrenommerade nätverk som bara är ute efter att tjäna pengar. Det är nämligen precis det företagande går ut på – att tjäna pengar. I de kvinnliga nätverk jag har erfarenhet av tar det mycket lång tid (om man någonsin når dit) innan man börjar prata om att tjäna pengar. Nej, här ska det stöttas och peppas och coachas och ”gud vad duktig du är – vad du kan”. Det behöver i alla fall inte jag ett kvinnligt nätverk till. Det har jag familj och vänner till, både kvinnliga och manliga sådana.
    Jag har själv en gång tagit del av statliga insatser som främjar kvinnligt företagande, med stor tvekan. Och i de sammanhangen mötte jag samma stöttning, peppning och gud vad duktig du är-attityd.

  4. Susanna Lundberg Nov 4, 2011 vid 16:39 #

    Låter som en helt rimlig reflexion, som ringar in att företagande och ekonomi i allmänhet är väldigt väldigt diskursivt buret. Ett tips i den här bagen, att kvinnors företagande är avgränsat av omgivningens normer, är libris.kb.se/bib/11217812

  5. Pernilla Alexandersson Nov 15, 2011 vid 08:54 #

    Tack för dina tankar. Här kommer våra: http://www.vimeo.com/addgender/manligt

  6. Tove Nov 16, 2011 vid 11:08 #

    Som vanligt. Med normerande verkan. Det finns företagande och så finns det kvinnligt företagande. Icke: det finns företagande och manligt företagande.
    Och en föds inte till kvinna, en blir det. Icke: man föds inte till man, man blir det.
    Stöd är fånigt i kvinnotappning, naturligt i manstappning. Det gäller att efterlikna rätt värld.
    Män kan! Män kan konstruera Baby-Björn. Män kan designa diskborste. Då är män rätt ute. Hannen kan ha städfirmor och restauranter utan att möta annat än bejakande. Själva egenföretagandet är status nog.
    När tuttförsedd människa gör inbrytning räcker det inte med något alls för den kollektiva makten saknas. Måste likna för att inte möta höjda ögonbryn. Tänk att bara få vara upptagen av sin uppgift, inte störas av av frågan om sin närvaro. Här passar då det lustiga i kavat och käckt trippelarbete med äppelkind och bestämd haka som på bilden, idag i vår kontext i en ny variant med uppdaterad vokabulär.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>