Google+ och Facebook: Två digitala samhällsformer

Facebook-vs-Google1

För c:a två månader sedan fick jag ett mail med en inbjudan till Google+ (G+). Utan att egentligen veta vad det gick ut på kopplade jag samman mitt Gmail-konto med G+. Den här texten kommer behandla övergången mellan två sociala medier, eller sociala nätverksplatser, min översättning av danah boyds begrepp ”social network sites”. Likaså handlar det om att ta ställning mellan två av internets giganter, Google och Facebook (FB), samt hur olika syn på digital socialitet, relationer och aktörer kan komma att avgöra vem som använder vilken social nätverksplats i framtiden, och varför den används.

Det har gått dryga 5 år sedan FB tog fart i Sverige, och många andra länder för den delen. Det framstår idag inte som vidare radikalt att hävda att FB har ett stort inflytande på hur marknadsföringen ser ut, eller hur man kontaktar någon, över internet. Vilket företag med ens ett uns av självaktning kan inte ”gillas” på FB? Att skaffa en facebooksida börjar bli så självklart att det börjar övergå till ren slentrian (jag tänker här t.ex. på Arbetsförmedlingens facebooksidor som närmast borde benämnas ”klagomuren”).

Även om FB kanske är den största av alla sociala nätverksplatser så är den verkligen inte den enda. Generellt sett följer alla jag har stött på danah boyds definition:

We define social network sites as web-based services that allow individuals to (1) construct a public or semi-public profile within a bounded system, (2) articulate a list of other users with whom they share a connection, and (3) view and traverse their list of connections and those made by others within the system. The nature and nomenclature of these connections may vary from site to site. (Boyd 2006)

G+ får initialt sägas ha tagit en annan vinkel på den sociala nätverksplatsen. Initialt la jag märke till avsaknaden av reklam och det avsevärt mer avskalade gränssnittet. Därefter det annorlunda systemet med kontakter, vilket jag som sociolog också ser som en av de mest intressanta bitarna av G+.

Del 2 och 3 i Boyds definition av den sociala nätverksplatsen, vilken det här inlägget kommer att fokusera på, handlar just om att visa vem man har kontakt med och jämföra sina kontaktnät med andra människor. FB bygger på ”vänner”, vilket inte är så konstigt med tanke på att sidan handlade om att få kontakt med gamla klasskompisar och flammor från high-school från början, på senare tid har dessa kunnat kategoriseras in i en taxonomi av t.ex. familj eller kollegor (efter att relationen initieras). G+ bygger på ”circles”, dvs. grupperingar av kontakter, i vilken en person måste placeras och kategoriseras för att kunna dyka upp i ens flöde, den som läggs till behöver i sin tur inte lägga till en själv (det faktum att en av de cirklar som finns med som default är ”Follows” uppmanar till detta). Redan här avslöjas en skillnad i grundläggande uppfattning av mellanmänsklig kontakt.

FB:      individ -> gruppering

G+:     gruppering -> individ

Aktören får således olika roller: i första fallet att initiera kontakt, i andra fallet att sortera kontakter. Dock bör det tilläggas att sidorna fortfarande har ungefär samma grad av individuell makt över hur de utformas (med undantag för svårigheterna att bli av med reklam på FB). Jag har hört vissa användare säga att ”‘circles’ är mer likt hur man skaffar kontakter i ‘verkligheten’” även om det givetvis kan kritiseras, eftersom relationen inte är ömsesidig, så som i ”verkligheten”, men samtidigt kategoriseras i en sorts umgängeskrets.

Kanske är det just i skillnaden mellan att ”följa” någon och att vara ”vän” med någon som FB och G+ skiljer sig som tydligast i form av plattformar. På FB måste du direkt ta ställning, vill jag att X ska läsa det jag skriver, se mina bilder etc., och vill jag kunna göra det samma med Xs information?

På G+ kategoriseras den som följs först in i en cirkel, vilket (om jag förstått det rätt) definierar i vilken grad den får tillgång till information om en samt att en uppmärksammas på när X skriver något publikt. Om X sedan också väljer att lägga till en inordnas en i en cirkel som definierar graden av information som delges, samt i vilka sammanhang som en är relevant för X.

De två olika samhällen som framkommer är då ett mer modernistiskt på FB där företag och människor tydligt åtskiljs. Det utgår från individen och dessa inordnas sedan, efter att de har erkänts i ett generellt nätverk, i specifika nätverk (eller bibehållas i enbart det generella). Det signalerar dock att ett företag och en människa är något kvalitativt åtskilda.

G+ däremot gör inte den skillnaden i systemet, utan lämnar den upp till användaren. Här utgår jag ifrån att Google inte är så naiva så att de tror att enbart individer skulle vara intresserade av att använda G+. Likaså behöver enbart den som initierar en relation ta ställning till vad den delar med sig av till vem, med undantag för publika poster (som är publika, och per definition kan läsas av alla). Ironiskt nog blir det en mer individualiserad modell, där individen indexerar sina nätverk, oberoende av vad dessa anser om att vara del av dem och indexeras på det sättet. Integriteten blir högre, men också mystiken kring den ”andre”. Vi kan se vilka kontakter vi delar, men inte hur vi delar dem.

Slutligen vill jag säga att jag inte vill föredra någon av sidorna, det här är en sociologisk tankebana, inte en recension. Jag använder själv båda systemen, men jag använder dem inte på samma sätt. G+ är ännu förhållandevis litet, men frågan är hur många som kommer att aktivt använda både FB och G+ i längden (antaget att G+ blir en seriös konkurrent över tid). Eller kommer det handla om hur användaren ser på sig själv och sin position i samhället, som en strateg som knyter samman olika informationscirklar (agnostisk till om det är en privatperson, en offentlig person eller en organisation/ett företag), eller en person som har en mängd vänner, vilka den kan dela upp om den behagar men som den alltid har en ömsesidig relation med, varken den vill det eller inte. Den slutliga frågan kanske blir – hur vill vi att samhället ska se ut?

Framöver kommer jag att återkomma till dessa två nätgiganter, angående ”gilla eller +1?” samt de kommersiella plattformarna (efter att G+ har presenterat sin och FB har kunnat reagera på den). Men som vissa påpekat bör diskussionen kanske också röra om G+ och FB verkligen har samma uppgifter, eller om de istället för att konkurrera kommer att bli olika verktyg, t.ex. FB för mellanmänsklig kommunikation och G+ for informationshantering samt kuratering av internet.

Print Friendly

Vad andra säger

  1. Patrik Kruse Sep 17, 2011 vid 10:52 #

    Bra artikel, men jag hänger upp mig på en sak. Du säger att relationer i verkligheten är mer ömsesidiga än i plus cirklar, men stämmer det alltid?

    Hur ser relationen mellan en föredragshållare och dennes lyssnare ut, mellan en journalist eller bloggare och dennes läsare, mellan VIP:en som alla skakar hand med under minglet och dennes beundrare, mellan en politiker och dennes väljare?

    Det som jag ser som den stora poängen med Googles syn på relationer är att de inser att de långt ifrån alltid är reciproka. Och detta är en syn som även Facebook i allt större utsträckning anammar.

    • Jonas Bååth Sep 18, 2011 vid 23:25 #

      Jag skulle varit tydligare här. Du har rätt i att den typen av relationer du nämner mer liknar G+ cirklar. Till mitt försvar vill jag säga att de över är relationer som är antingen professionell – professionell eller professionell – privat. Att betrakta det ur det perspektiv som du presenterar kommer att bli mer relevant den dag som Google presenterar sin plattform för företag och organisationer till G+ (och något jag funderat på att diskutera då). Men en insiktsfull kommentar får jag säga.

  2. Kjell Eriksson Sep 18, 2011 vid 00:15 #

    Finns det någon plats för LinkedIn i det här sociala nätverkspusslet? Och vad betyder ”kuratering av internet”?

    • Jonas Bååth Sep 18, 2011 vid 23:20 #

      1. Det skulle säkert kunna göras plats för LinkedIn, men jag änvänder det i nuläget mycket lite så jag skulle vilja göra lite ytterligare research innan jag uttalar mig om det. 2. Det är hur jag har valt att översätta ”curating the internet” till svenska, kuratering är kanske inte det vanligaste ordet, men jag kom inte på något annat.

  3. Leo Jan 17, 2012 vid 11:34 #

    Hej!

    Jag blev nyfiken på din översättning av ”social network sites”. Jag har googlat runt lite på olika svenska termer och till exempel ”sociala nätverkssidor” verkar vara mer använt än ”sociala nätverksplatser”, även om det senare kanske ligger bättre i munnen.

    Vet du hur spritt sociala nätverksplatser är?

    • Jonas Bååth Jan 20, 2012 vid 10:58 #

      Sociala nätverkssidor är över lag en mer spridd översättning av boyd och Ellisons begrepp ”social network sites” (SNS). I linje med min forskning på SNS så uppfattar jag att det finns en poäng i att betrakta dessa som (mötes)platser, snarare än sidor. Under det senaste halvåret har jag forskat på egenföretagares användning av SNS och i mina intervjuer så har just en viss rumslighet relevansgjorts. Likaså tror jag att det finns en ”rest” av att behandla SNS som en form av hemsidor som har en lägre förklaringskraft för dessa fenomen än att betrakta dem som digitala rum.

      Jag kan ärligt säga att jag inte kan peka på någon forskare som använder min översättning, men jag hoppas att det kan fungera som en tankeväckare.

  4. Martin Berg Jan 20, 2012 vid 15:51 #

    Att låta en rumslig aspekt relateras till SNS är intressant med tanke på att internetforskningens historia visar på en tydlig vändning vad gäller det rumsliga. I dess tidigare faser var det vanligt att begreppsliggöra nätgemenskaper med referenser till deras rumsliga karakteristika medan senare uttolkningar företrädesvis har ett mer instrumentellt (eller i viss mån institutionellt) angreppssätt. Om det sedan är plats eller rum som är bäst begrepp för att tala om detta är något som kan diskuteras (och som i sig har en lång historia inom exempelvis kultur- och samhällsgeografin). Denna begreppsliga utveckling bör förstås i relation till att en av de viktigare diskussionerna kring SNS har varit om det ska vara en förkortning för Social Network Sites eller Social Networking Sites. Kort och gott; är det en plats för nätverket eller för nätverkandet. Majoriteten av forskare är överens om att SNS används för att upprätthålla redan etablerade sociala relationer (dvs att nya sådana inte initieras i någon nämnvärd omfattning genom SNS) och därför används ofta det förra uttrycket. Att därför tala om plats är intressant men också problematiskt, med tanke på att det tycks positionera sig någonstans mellan dessa två sätt att förstå SNS.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>