Stickande funderingar

craftivism

Sedan jag stickade mina första centimeter i den bruna manchestersoffan i Finspång i början av 80-talet har innebörden av stickning och handarbete förändrats. Det som då var en vardagssyssla har via ”totalt ute” gått till att nu vara ett uttryck för såväl för ”förfiiining” som politiskt motstånd. När jag var liten stickade min mamma jämt, liksom min farmor och faster. Ute i solen, framför TV:n, på tåget växte det fram tröjor, strumpor, västar och vantar i deras respektive stilar och design. Därtill kom virkade gardiner, broderade dukar och annat smått och gått. De hade alltid något projekt på gång. Själv virkade jag kulpåsar som jag sålde till mina klasskompisar för fem kronor styck, och otaliga grytlappar. Trettio år senare har jag äntligen lärt mig att sticka strumphälar (hurra!) och går och känner på garnerna i garnaffären och drömmer om framtida kreationer.

Men handarbete idag är som sagt inte vad stickning var då. Plötsligt hör jag flera vänner som är med i syjuntor, flera som handarbetar och pysslar. Förutom att handarbete har blivit ett uttryck för att ha tid, ro och den ekonomiska möjligheten att köpa dyra, närproducerade garner i hippa garnbutiker har även handarbetet som politiskt uttryck vuxit sig starkare. Nu var det visserligen länge sedan jag såg färgglada kragar på gatubelysningen eller hörde talas om broderade bussäten. Men i bloggosfären blommar det politiska handarbetet. Ett exempel på det är den australiensiska gruppen Radical Cross Stitch som bl a lär ut hur man kan göra små krukor av uttjänade BHar eller brodera på stängsel. Här står handarbetet alltså för något annat än den ”förspillda kvinnokraft” många förknippar det med – tanter som håller motståndsviljan tillbaka genom att dricka kaffe, göra gudsfruktiga broderier och snacka skit om varandra. Istället blir det här ett uttryck för ekologisk hållbarhet, antikonsumism och ett feministiskt återtagande av handarbetstraditionen (Greer 2008).  Exemplen på allt från virkade Gucci- och Burberryväskor, till handgranater, korgar av gamla plastpåsar, instruktioner för hur man gör ett eget lösskägg och söta broderade tavlor med anti-söta texter (t ex citat ur Solanas SCUM-manifest) är många.

Craftivism, som det politiska handarbetet kallas, har sin bakgrund i radikalfeministiska riot grrl som, liksom kvinnogrupper före dem hävdade rätten att själva definiera sina erfarenheter och problem och hantera dem på det sätt man själv tyckte passade (Thorngren 2011). Till skillnad från många andra aktiviteter går handarbetet att ägna sig åt samtidigt som man pratar och lyssnar på andra, passar eventuella barn och låter potatisen koka. Traditionellt har syjuntor fungerat som en fristad för kvinnor där män inte har fått, eller inte har velat, vara med. Idag är denna könsuppdelning inte lika stark även om majoriteten fortfarande är kvinnor. Liksom tidigare utövas arbetet i dagens juntor ibland genom kollektiva projekt men alltid i samvaro med andra människor, i samma geografiska rum eller på nätet. Och även om det, liksom tidigare, resulterar i stickade strumpor, korsstygnsbroderier och tjusiga väskor är motiven och budskapet i det craftivistiska handarbetet ett annat.

Det är naturligtvis så att inte alla handarbetare är craftivister, eller att handarbete måste vara politiskt för att vara intressant. Det faktum att kvinnor och män, tjejer och killar, trär trådar på nålar, lägger upp maskor eller virkar stolpar gör kanske inte världen bättre i sig. Men förutom dess avlappnande och kreativa aspekter bidrar de till att världen blir lite finare och ibland även bättre.

Print Friendly

Vad andra säger

  1. Kim Corein Okt 18, 2011 vid 13:09 #

    Vad roligt att hitta till er sociologiblog! Framförallt detta inlägg. :) Jag skriver just nu min master i ämnet handarbete som social rörelse utifrån utövarnas emotioner och egna upplevelser. Alltid fint med sociologer som syns.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>