”The trailer stigma” och annan bostadsstämpling

Det var nog fler än jag som först tänkte ”typiskt amerikanskt” när den Florida-baserade sociologen Margarethe Kusenbach talade i Lund häromveckan. Ämnet var så kallade mobila hem eller trailer parks i USA och det stigma som invånarna där tvingas hantera.

Omkring 18 miljoner amerikaner bor i mobila hem, det vill säga ett slags husvagnsbaserade bostäder i varierande skick (bostäderna är sällan särskilt mobila mer än till namnet). I Florida rör det sig om var tolfte invånare. Och stigmat är förhållandevis tydligt i populärkultur och medier: smutsigt, trångt, fattigt, alkohol, droger, white trash. Läs vidare »

Begäret försvann på en middag med Judith Butler

”Judith måste ha något att dricka!” En av landets mest framstående feministiska forskare rusade förbi mig och var på jakt efter ett glas rödvin åt Judith Butler som inte verkade vara särskilt förtjust i den Crémant de Bourgogne som serverades. Jag stod vid ett bord tillsammans med min kollega, smuttade på vinet och kände mig något smutsig efter att ha ätit ett par snittar med sparris och parmesan som var alldeles för kladdiga. Kort därefter fick kvällens hedersgäst sitt glas rödvin och runt henne började en rad ”särskilt inbjudna” gäster flockas. Jag funderade på den föreläsning som föregick middagsbjudningen i Nobelmuseets foajé och upplevde till min stora förvåning ett visst mått av likgiltighet. Det kändes som att något hade gått förlorat under denna eftermiddag. Läs vidare »

Sekulära pophögtider och anomiska rymdliftare

Onsdagen 25/5-2011 var det inte bara utbetalning av löner och studiemedel. Runt om i världen firades även International Towel Day. En högtid till minne av författaren Douglas Adams och hans rymdepos Liftarens Guide till Galaxen. Eftersom min umgängeskrets har en relativt hög ”nördprocent” fylldes, föga förvånande, mitt facebookflöde av meddelanden som ”Don’t Panic”, ”42” m.m. som alla syftar till innehållet i rymdeposet.

Jag lockas att betrakta dessa nya, eller ”nyfirade”, högtider som rationaliseringar. Det avkrävs människor mer och mer individuellt ansvar i dagens samhälle och firandet, framför allt inmundigande av god mat och dryck, har historiskt sett haft en syndighetsstämpel på sig, i Luthersk tradition. Högtider har i det systemet varit,  i viss mån, helgade från denna syndighetsstämpel. Läs vidare »

Sociala medier är en omöjlighet

Under en förhållandevis kort tidsperiod har begreppet sociala medier kommit att bli en viktig del av vardagsspråket men vad är egentligen dess innebörd? Det är en fråga som förvisso har diskuterats i flera sammanhang (ofta i relation till dess möjlighet att generera affärsnytta) men det är sällan själva begreppet som sådant synas i sömmarna. Sin oerhörda spridning till trots förefaller begreppet sociala medier närmast vara ett skolboksexempel på självmotsägelse och innehållsmässig tomhet och det är uppenbart att en annan och mer differentierad begreppsapparat behövs för att på allvar förstå vad för slags mekanismer vi har att göra med och för att leda såväl vetenskaplig analys som affärsmässig strategiutveckling i en vettig riktning. Läs vidare »

Välfärdssamhället och konspirationsteorins sociologi

En vänsterintellektuell konspirationsteori som får det att slå gnistor om foliehattarna” är den metafor som DNs Petter Birgersson använder för att beskriva tidningen Arenas senaste ledare Medelklassens självbedrägeri, författad av Petter Larsson, som behandlar varför medelklassen övergett idén om välfärdsstaten. Ett dygn efter Birgerssons ledare publiceras två artiklar om svensk vård på DN.se. I kölvattnet av den senaste tidens hårda kritik mot SOS Alarm framkommer i dem den föga förvånande informationen att den som ”ligger på” och har orken att tjata också får vård snabbare. Dessa två spår sammanfaller i mina tankar om välfärdssamhällets status idag, och den status av naiv utopi och närmast vanföreställning som vissa opinionsbildare vill tillskriva det. Läs vidare »

Att äta den andra, eller ta en kopp te

Vad är det som gör att vi känner oss hemma på en plats? En biografisk historisk koppling i vissa fall, en närhet till vänner och kanske även släkt i andra. En känsla av trygghet och sammanhang. Platsens betydelse för det sociala livet har lyfts fram av flera forskare, också sociologer (till exempel Henri Lefebvre och Georg Simmel). Samtidigt är både platsen och det sociala kanske mer flytande idag än någonsin tidigare. Människor förflyttar sig snabbare och oftare och över längre sträckor, platser förändras av de människor som bosätter sig där. Nya kulturer formas, i stort och i smått. Internet innebär att vi bär med oss våra vardagliga (om än digitala) sociala kontakter nästan överallt. Läs vidare »

Forskningsprocesser och öppenhetens politik

I går samtalade jag med en universitetskollega om möjligheterna att använda sociala kanaler i forskningsprocessen. Jag berättade med stor entusiasm om hur jag förstår sociologerna.se som en möjlig plattform för att främja en popularisering av det sociologiska tänkandet samtidigt som det blir möjligt att härigenom låta forskare ge en inblick i en pågående forskningsprocess. Så långt möttes jag av positiva kommentarer och min kollega tycktes vara överens med mig om att detta var en god idé. När jag därefter berättade att jag kontinuerligt låter publicera ofärdiga kapitelutkast till min kommande bok möttes jag däremot av en stor förvåning (projektet har i korthet presenterats i ett tidigare inlägg). Min kollega såg frågande ut och tyckte sig vara tvungen att kontrollera att jag verkligen menade vad jag sade: ”du lägger alltså ut ofärdiga texter på nätet… som folk kan läsa… innan de är klara?” Läs vidare »

Facebook Places och den elektroniska flanören

De senaste dagarna har Facebook Places ökande popularitet uppmärksammats i bloggosfären såväl som av E24, Dagens Media och SvD och det förklaras vilka platser som är mest frekventerade. I de avslutande raderna i SvDs artikel frågas hur det kommer sig att krogen Riche är den mest populära restaurangen att checka in på. Handlar det om att den här typen av tjänster har fått störst genomslag i ett visst socialt segment eller är det snarare så att incheckningen, som reportern Adam Erlandsson skriver, säger ”något om vilken typ av etablissemang vi helst berättar för våra vänner att vi frekventerar”? Likartade frågor ställs av bloggaren Hans Kullin som menar att incheckningen så klart är en fråga om att berätta för andra var vi befinner oss någonstans men det är också en handling som syftar till att ”måla en bild av oss själva så att vi framstår inför andra på ett visst sätt”. Det är därför en fråga om, som bloggaren Göran Fröjdh uttrycker det, ”att skapa en illusion om det goda livet”. Läs vidare »

När Spara slösar: Ofrihetens överflöd

Jag vet inte hur många läsare som i grundskolan tilldelades tidningen Lyckoslanten. Denna tidning delades ut av dåvarande Sparbanken till skolelever i åldrarna 9-12 år, i syfte att uppmuntra sparande och ett rationellt ekonomiskt sinne. Ett av tidningens inslag, och som i ärlighetens namn är det enda jag minns av den, var serien Spara och Slösa. Enkelt sammanfattat så lärde serien läsaren att Slösa använde sina pengar lättvindigt medan Spara var rationell, planerad och den som blev vinnaren i slutet. Givetvis var Spara blond och proper medan Slösa var mörkhårig och fåfäng. Läs vidare »

Fritidens pris

Att falla tillbaks på profit som mätinstrument för att se om något är bra är en gammal (o)vana, och en metod som alltid måste utmanas. Som sociolog ställer jag därför frågan: Vad får det för konsekvenser för samhället och människorna i det att en hobbys värde mäts i pengar? Läs vidare »

  1. 1
  2. 2